Fågeldrama

Det stackars fågelparet som hade hittat ett, för stunden, suveränt ställe att bygga bo på. En hööög stapel med pallar... Helt ostörda och allt var fridfullt. Tills det var dags att använda några av pallarna. Boet kommer i lagom höjd för diverse smådhur, katter och annat. Så var det med den familjelyckan :(
Men som motvikt var vi ute på promenad ikväll. Hör ett himla skränande i skogen intill, blir nyfikna på vad det är och försöker lokalisera ljudet. Till slut får vi syn på de mest bedårande, men ack så högljudda uggleungar sittandes i ett par träd alldelens ovanför oss. Blev en stund av smått förundrat iakktagande från både människor och ugglor. Uggleungarna på det typiska "huvudcirklande" viset. Självklart är det tyvärr såna här gånger man glömmer både mobil och kamera hemma. Försökte lista ut vilken typ av uggla det var, men inte så lätt när i stort sett alla uggleungar är ljusa dunbollar som små. Enda sättet att fastställa art skulle vara att få se mamma uggla, men hon hade inte lust att visa sig under vårt lilla besök, och lika glada är vi för det, för vem vill egentligen komma för nära en ugglemammas ungar? Har sett uggleklor och näbb på nära håll och skulle inte vilja råka ut för dem.Kanske ungar till nån av ugglorna vi såg släppas från Berguv Nord i Djupgroven för några år sen? Kanske den här? Kolla in vapenarsenalen ;) Måste säga att Petter lyckades ta en riktigt bra bild på både uggla och mannen bakom allt arbete med dem. Tråkigt att det var det sista ugglesläppet, anledningen var desto roligare, det är såpass stark stam att det inte behövs längre.