Som sagt var jag ganska däckad igår kväll med en otrolig huvudvärk. Men var till slut tvungen att ta mig upp för jag skulle skriva ut mailet jag fått med uppgifterna, läsa på lite om företaget och kolla vart jag skulle. Det är nu Murphys lag börjar komma igång på riktigt.
Tror ni internet fungerade? Icke! När lägger internet av? Inte när man ska slösurfa för nöjes skull, nej nej. Bara när det verkligen kan påverka ens framtid ger det f*nskapet upp. Blev inte att kolla något alls på hela kvällen. Lättstressade jag blev inte alls stressad av det... eller vad tror ni?
Gick och la mig i tid. Och för första gången på länge förlitar jag mig på att sambons telefon ska agera väckarklocka för oss båda, brukar annars ställa min också, för säkerhets skull, men av någon underlig anledning tyckte jag inte det behövdes, igår av alla dagar.
Imorse ringde ingen mobilklocka. För första gången sen sambon började jobba försov han sig. Vilket naturligtvis innebar att jag ocks försov mig. Vilket i sin tur innebar att jag inte hann äta någon frukost, och hade turen att hinna med sista bussen för att komma i tid till intervjun som skulle vara klockan 12. Var smått stressad.. :p
Hann tack och lov skriva ut papperen jag behövde på morgonen, då internet var tillbaka.
Kom till Umeå och det blev att skynda iväg direkt. Hann tänka att nu kommer det här gå åt flätters, men tack och lov gjorde det inte det.
Intervjun kändes ganska hyfsad. Trots att de hade satt tid på en timme varav jag skulle berätta om mig själv i nästan 45 minuter. Presentationen av jobbet och företaget var bra och skulle nog trivas ganska bra.
Efter det blev det iväg på universitetet. Insåg att jag hade lokalsinne som en guldfisk. Har gått skola där i ett års tid, och hittar ändå inte från stan till universitetet... fast å andra sidan gick jag nog den sträckan max 2-3 ggr under min skoltid där. Höll mig mest på campus annars. Fick ut mina betyg som jag inte hämtat ut och hann med en snabb fika med Boman. Long time, no see.
Fikat som intogs runt kl 15 var alltså den första näringen för mig på hela dagen. Jag har nog gått på adrenalin och reserver hela dagen.
Sen iväg på bussen hem. Nu sitter jag här med ont i huvudet (men inte lika illa som igår) men ännu värre smärta i fötterna. Blev några kilometers vandring i nya skor idag med.
Har lite kluvna känslor om jobbet. Positivt är att det är inom det yrke jag vill jobba, det låter som ett bra företag och möjligheter till utbildning och utveckling med lönehöjningar.
Negativt är väl främst prolematiken med avståndet. Eftersom Petter har jobb här i stan. Pendla går väl en stund, men det blir i stort sett ingen fritid då. Bostad är inte tvärenkelt att få tag i och inte jobb till sambon heller. Men men, får väl se vad som händer.
Får besked inom de närmaste dagarna och vill inte ta ut något i förskott. Får jag jobbet får jag ta problemen då, annars söker jag vidare helt enkelt.
Råkade ramla in på din blogg.
SvaraRaderaOch såg att du funderade på AF utbildningar, kan säga att dessa utbildningar inte brukar leda till något jobb än hur mycket AF säger att så här många har fått jobb efter utbildningen. Ett råd är att gå färdigt ekonomiprogrammet, det har du nytta av i längden. Om du inte får ett jobb försåts.
// Sandra
Tack för tipset!
SvaraRaderaMen tyvärr har jag inget större val. Kan inte ta csn-lån och det står mellan att gå hemma arbetslös och söka jobb eller gå en af-utbildning och söka jobb men ha något att göra om dagarna.
Sen är utbildningen jag kommer gå en liten komplettering av den utbildning jag redan har, så riktigt så illa är det inte ;)
men hej på dej :D kul att du hitta åt min bilddagboken. :D hur är de me dej nuförtiden? //mariah (lämnar min bloggadress oxå:))
SvaraRaderaSynd att du inte kan gå färdigt din universitetsutbildning, för att den är alltid mer meriterande när man söker jobb. Det finns alltid andra sätt att finansiera sina studier antingen försöker man skaffa extrajobb under tiden, eller i västa fall utpressning av föräldrarna t.ex ”ska ni låta stakars mig gå arbetslös resten av livet”
SvaraRadera// Sandra
Sandra: Jo, så är det ju alltid tyvärr. Min tanke är väl att hitta ett hyfsat job först och sedan läsa lite kurser vid sidan av. Av någon anledning har det varit den metod som funkat bäst för mig, blir inte lika skoltrött då ;)
SvaraRaderaNja, något ekonomiskt bidrag från föräldrarna går nog inte att få då de inte heller har någon inkomst att tala om (förtidspensionärer). Man blir lite avis på de som alltid har föräldrarna som kan backa upp en, men sånt är livet.