NH med Tori

Åkte ut till Bureå och hämtade Ullis på vägen. Vi beslutade oss för att ta oss till ridbanan då det inte var mindre sörjigt idag än igår (läs det regnade även idag, ganska mycket).
Nu blev det inte att vi var något på ridbanan ändå då den var upptagen, men en del ledövningar på vägen dit och tillbaka räckte gott och väl, tog ändå nästan en och en halv timme innan vi var tillbaka.
Allt som allt gick det väl ganska bra, Tori är den lilla buffel hon alltid har varit och var väl inte alltid överlycklig över att hon inte fick sin vilja fram alla gånger, men hon är då inte långsint och efter ett tag förstod hon nog vad vi ville, även om det tog emot ibland och skulle testas hela tiden. Men emellanåt var hon lika gosig som vanligt, trots våra påhitt ;)
Jag kan hästar, men NH är något jag mest läst om så på den fronten är Ullis mycket bättre då hon faktiskt praktiserat det en del. Men rent generellt insåg jag att jag är alldelens för snäll, visste jag ioförs om redan innan, men det är svårt att ändra på. Behöver nog vara bestämdare utan att för den saken vara elak.
Verkar tyvärr inte som att det blir någon NH-kurs i april då sällskapet drog sig ur och jag fortfarande inte fått napp på någon som vill ta mitt lördagspass. Tusan.
Men vi har ju något att jobba på i alla fall. Då var det bara det här med att man ska ta sig för att göra det mer än en gång i halvåret ;)
Så kommer självklart den obligatoriska bildkavalkaden

Ullis och Tori

Så skulle vi komma överens om vart vi skulle

Går framåt, Torim mindre nöjd med att inte få sin vilja fram

Fina tjejen

Tills slut kunde vi gå i snigelhastighet eller snabbare och hon följde så fint i rätt tempo utan att vilja förbi

Nu går vi hem!